Freddan, 44 år

Skulle börjat jobba på äldreboende den 1 april men höll mig hemma några dagar för lite förkylning. Det blev en vecka. Sedan två veckor. Snart inne på fjärde veckan i karantän. Var på vårdcentralen i onsdags och fick slemlösande hostmedicin och diagnosen övre luftvägsinfektion. Sköterskan mötte mig utanför, i förkläde, mask, visir och handskar. Kändes som jag var med i en dålig film. Har alla möjliga symtom på covid-19 och vanlig förkylning. Men inga tester görs så man vet ju inte.

Förgyller normalt fritiden med bland annat tv-spel med folk från hela världen, så jag gör samma sak nu. Det är ett perfekt sätt att hålla sig uppdaterad om hur det ser ut runtomkring i världen. Igår snackade jag med amerikaner och fransmän, idag har det hittills varit mest italienare och svenskar. Alla ifrågasätter Donald Trumps och Xi Jinpings inblandning i spridandet av corona-viruset. Vi dricker kaffe och småpratar om livet i karantän. Inte riktigt den bild många har av ”gamers” tror jag. Jag sitter oftast med hörlurarna på även i soffan ifall nån vill snacka lite över Discord.

Träffade sönerna tidigare idag, båda mår bra som tur är, vi rings ju ett par gånger i veckan.

Jag har i alla fall sällskap av både katter och folk från omvärlden, så jag känner mig inte det minsta ensam. Men jag förstår att vissa gör det som normalt har ett socialt liv, men utanför det egna hemmet. Det är fredagkväll och om inte Netflix har något nytt att visa blir det en sväng till krogen, alltså ta en bärs i vardagsrummet och voice-chatta med folk världen över.